När den tekniska uppgraderingen är klar är det alltid lämpligt att göra en testkörning. Genom att uppgradera en kopia av din live-webbplats kan du identifiera eventuella problem och lösa dem innan du går live. Dessutom bör du se till att det finns tillräckliga supportresurser på plats om det skulle uppstå en plötslig efterfrågan på deras tid efter att uppgraderingen har släppts.
Steg 2: Testning
I det här skedet utvärderar ett erfaret testteam om ett programvarusystem uppfyller funktionella och icke-funktionella krav, så kallad User Acceptance Testing (UAT). Kvalitetssäkringsingenjörer skapar en miljö som replikerar affärsscenarier; enhetstester körs sedan innan mer komplexa kombinationer av enheter testas i själva systemet. Slutligen utfärdas testrapporter med detaljerade testresultat som delas med utvecklare och intressenter.
I början av detta steg skapar QA-ingenjörerna testfall - detaljerade redogörelser för hur specifika funktioner ska bedömas, t.ex. förutsättningar, indata och åtgärder som ska vidtas, förväntade resultat samt förväntade förutsättningar och åtgärder som vidtas mot den funktionen. Ett av de viktigaste resultaten i detta skede är en RTM som kopplar samman krav med tillhörande testfall.
Steg 3: Driftsättning
När alla kod- och databasproblem har åtgärdats kan en ny version implementeras fullt ut. Detta kräver en kraftansträngning från användarna för att övervinna deras naturliga motstånd mot förändringar och ta till sig den nya programvaran och de nya processerna. Det kan också vara klokt att fortsätta köra det befintliga affärssystemet parallellt med det nya tillfälligt som ett skyddsnät för att inte missa några kritiska processer när data överförs mellan miljöerna.
I likhet med installations- och testfaserna bör riskhanteringen under en uppgraderingsprocess hanteras proaktivt. Detta börjar med att identifiera potentiella hot, följt av en bedömning av dem och planering av åtgärder för att minska dem. Dessa kan inkludera risker som t.ex:
Steg 4: Driftsättning
Go-live, eller driftsättningsfasen, i alla teknikprojekt är utan tvekan av yttersta vikt. Det markerar den tidpunkt då nya Produkter eller tjänster övergår från utveckling och testning till faktisk användning och driftsättning i verkligheten - ofta efter månader eller till och med år av förberedelser, planering, genomförande, övervakning, kontroll och återkoppling med interna och externa intressenter.
Börja tänka framåt för att säkerställa en smidig övergång från go-live till underhålls- och supportfaserna, inklusive att skapa en övergångs- eller överlämningsplan och avsluta alla testpunkter för användaracceptans eller meddela om ytterligare åtgärder. Upprätta också en lista över nödkontakter i händelse av att brådskande problemlösning eller eskalerade situationer uppstår under go-live-perioden.
Som en del av detta steg är det också viktigt att bedöma vilken inverkan en uppgradering kommer att ha på användarna - detta kan variera från systemavstängning till förändrat arbetsflöde på specifika avdelningar - och se till att alla berörda parter förstår konsekvenserna. Denna information måste sedan kommuniceras ut igen.
När övergången till ett nytt Digital Asset Management-system har påbörjats är det viktigt att löpande problem övervakas och stöds när de uppstår. En effektiv metod är att schemalägga regelbundna uppföljningsmöten under go-live-perioden för att ta itu med problem när de uppstår och dela med sig av lärdomar som kan förbättras vid framtida uppgraderingar. Det är också bra att involvera medlemmarna i projektteamet under dessa möten för att dela med sig av lärdomar och identifiera utvecklingsområden till nästa gång.
I det här skedet kan det också krävas ytterligare supportresurser - beroende på uppgraderingens omfattning - för att hantera eventuella oväntade problem som kan uppstå. Det kan handla om teknisk support för högprioriterade problem, ämnesexperter som hjälper till med processbeslut och superanvändare/champions för nya eller oerfarna användare.
